- PPPD kännetecknas av en ihållande gungande eller svajande känsla, särskilt i upprätta positioner såsom stående, gående eller vid skrivbordsarbete.
- Yrselns intensitet varierar över tid, med förändringar som kan ske på allt från timmar till veckor eller till och med månader.
- Till skillnad från yrsel som är kopplad till nackbesvär är PPPD förknippat med fler psykologiska symtom och färre objektivt mätbara fynd.
Psykologiska faktorer relaterade till yrsel, vertigo och balansrubbning
Fysiska och mentala funktioner som rör balans är nära sammanflätade i hjärnan, eftersom många nervnätverk som deltar i balanssystemen även fyller andra funktioner. Som en följd påverkar olika mentala och psykologiska funktioner, såsom kognition, känslor, behov (motivation), social interaktion och personlighet, balansen, upplevelsen av balansrubbning och symtom på yrsel, och vice versa.
Psykologiska faktorer och samtidig psykisk ohälsa i sig orsakar sällan yrsel, men de kan förstärka och förlänga symtomen. Funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) har bidragit till att klargöra de neurala nätverkens roll. Till exempel kan förändringar i hjärnområden och nätverk kopplade till ångest påvisas vid persisterande postural perceptuell yrsel (PPPD).
Psykologiska faktorer vid vertigo och deras effekt på symtom
Av de psykologiska faktorerna är känslor och informationsbearbetning de mest inflytelserika vid uppkomst, förstärkning och förlängning av balansstörningar. Psykologiska faktorer är generellt mer förknippade med långvarig gungande yrsel och känsla av balansrubbning än med roterande vertigo. Den naturliga och ofrånkomliga motreaktionen vid yrsel är en viss grad av ångest, definierad som rastlöshet, hypervigilans och rädsla. Om ångesten tilltar och blir långvarig kan det leda till undvikandebeteende. Man kan exempelvis tänka att fysisk aktivitet och träning ofrånkomligen kommer att förvärra symtomen, och därför välja att avstå. I själva verket kan dagliga aktiviteter och övningar lindra symtomen och fungera som en form av terapi.
Ångest och rädsla är i allmänhet kopplade till yrsel, men psykologiska faktorer kan även göra tillståndet långvarigt och funktionsnedsättande. I sådana fall kan effekterna av den psykiska belastningen sprida sig till alla delar av livet.
Faktorer som leder till eller förvärrar psykologisk yrsel
- Ångestsyndrom eller tidigare depression
- Tidigare panikattacker
- Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
- Psykologiska symtom som yttrar sig som yrsel (somatisering)
- Tidigare hjärnskakning och/eller whiplashskador
- Central sensitisering av nervsystemet
- Otillräcklig återhämtning och långvariga sömnproblem
- Psykiatriska sjukdomar som påverkar känsloreglering och kognitiva funktioner
Behandling och rehabilitering av psykologiska balansstörningar
I min kliniska erfarenhet är det mest effektiva sättet att lugna sinnet och minska ångest kopplad till yrsel att så snabbt som möjligt lindra symtomen med vestibulär rehabilitering. Detta minskar patientens rädsla för allvarliga eller obotliga tillstånd och uppmuntrar till ett aktivt deltagande i att hantera symtomen och förbättra funktionsförmågan. Sömnkvalitet är dessutom avgörande att bedöma, eftersom bristfällig sömn ofta är en underliggande faktor vid långvariga balansstörningar, oavsett om tydliga psykologiska symtom identifieras eller inte.
Generellt bedöms och behandlas psykologiska faktorer bäst av psykologer, neuropsykologer, psykoterapeuter och psykiatrer. Det är vanligt att patienter redan har en diagnos och en eventuell historik av terapi eller läkemedelsbehandling, exempelvis för ångestsyndrom. Eftersom fysiska och psykologiska faktorer som rör balans i praktiken är oskiljaktiga på hjärnnivå, innebär förbättrad ståbalans, bättre huvud–ögon-samordning och stabilare gång i regel också en behandling av de psykologiska faktorer som är förknippade med yrsel.
Läs mer Orsaker till vertigo, yrsel och balansrubbningar
Läs mer vanliga orsaker till gungande yrsel och balansrubbningar:
PPPD (Persisterande postural perceptuell yrsel)
Läs mer vanliga orsaker till roterande yrsel (vertigo):
Benign paroxysmal positionell vertigo (BPPV)
