- PPPD kännetecknas av en ihållande gungande eller svajande känsla, särskilt i upprätta positioner såsom stående, gående eller vid skrivbordsarbete.
- Yrselns intensitet varierar över tid, med förändringar som kan ske på allt från timmar till veckor eller till och med månader.
- Till skillnad från yrsel som är kopplad till nackbesvär är PPPD förknippat med fler psykologiska symtom och färre objektivt mätbara fynd.
Vad är PPPD?
PPPD, även kallat 3PD (persisterande postural perceptuell yrsel), är en relativt ny diagnos som först definierades 2017.
Hjärnavbildningsstudier har visat att PPPD är kopplat till förändringar i hjärnregioner som reglerar balans och känslomässig bearbetning. Dessa fynd tyder på att PPPD beror på en obalans i hjärnans funktionella nätverk, där vissa områden är överaktiva och andra underaktiva, vilket leder till de typiska upplevelserna av yrsel och instabilitet.
Diagnostiska kriterier
För att ställa diagnosen PPPD måste samtliga fem kriterier vara uppfyllda:
- Symtomduration: Gungande yrsel eller balansrubbning under minst tre månader. Symtomen kan variera eller försvinna tillfälligt, men förvärras vanligtvis framåt kvällen.
- Förvärrande faktorer: Symtomen tilltar vid upprätt kroppsställning, fysisk aktivitet och starka visuella stimuli – exempelvis i folktäta miljöer som järnvägsstationer och köpcentrum.
- Debut: Ofta utlöst av vestibulära sjukdomar eller psykologiska faktorer som ångest, stress, rädsla eller depression.
- Funktionsnedsättning: Yrseln orsakar betydande begränsningar i vardagliga aktiviteter.
- Exklusion: Symtomen kan inte förklaras bättre av något annat medicinskt tillstånd.
Associerade symtom
PPPD skiljer sig från cervikogen vertigo. Medan cervikogen vertigo främst ger gungande yrsel är PPPD oftare förknippat med:
- Psykologisk påfrestning
- Hjärndimma, nedsatt koncentrationsförmåga och minnessvårigheter
- Känslighet för visuella stimuli (t.ex. komplexa mönster, folktäta miljöer eller snabbt rörliga objekt)
Vanliga utlösande situationer är att scrolla på en smartphone i stående position eller att handla i ett trångt köpcentrum.
Bidragande faktorer
Flera faktorer ökar risken att utveckla PPPD:
- Vanligare hos kvinnor
- Variabel yrsel och episoder av roterande yrsel
- Huvud- eller nackskador (t.ex. hjärnskakning, whiplash)
- Psykologiska trauman
- Tidigare cerebrovaskulära händelser, Ménières sjukdom, vestibulär migrän eller vestibularisneurit (inflammation i innerörat)
- Psykisk ohälsa (förekommer hos cirka hälften av patienterna)
- Tidigare panikattacker eller stark stresskänslighet
Behandling och rehabilitering
PPPD skiljer sig från cervikogen vertigo genom att vestibulära tester vanligtvis visar färre avvikelser i balanssystemet. Till exempel upplever patienter ofta inte vertigo när de står med slutna ögon, något som är mycket vanligt vid cervikogen yrsel.
- : Individuellt anpassade, gradvisa träningsprogram kan lindra symtomen, även om återhämtningen ofta går långsammare än vid cervikogen vertigo.
- Livsstilsstrategier: Lugn kropp–själ-träning (som yoga, tai chi och pilates), andningsövningar och förbättrade sömnvanor.
- Psykologiskt stöd: Kognitiv beteendeterapi (KBT) och andra former av psykoterapi.
- Medicinering: I vissa fall kan läkemedel användas för att hantera psykologiska symtom.
Läs mer Orsaker till vertigo, yrsel och balansrubbningar
Läs mer vanliga orsaker till gungande yrsel och balansrubbningar:
Läs mer vanliga orsaker till roterande yrsel (vertigo):
